Moment 66!




Jag har gjort illa mig i stortån.
Den högra. Jag vet inte vad jag har gjort men det gör ont. En väldigt konstig känsla som är svår att beskriva handlar det om. Ni vettiga människor som knäcker fingrarna borde känns igen en känsla när lederna i fingrarna fastnat lite och det måste knäckas till lite för att det ska förvinna och man ska kunna böja på fingret igen. Så känns min högra stortå, fast den går inte att knäcka till så jag blir inte av med bekymret. Det är lite av ett knäckandets Moment 22 - jag kan inte göra något för att göra det bättre, men jag kan inte inte göra någonting alls för då försvinner det inte.

Så för att kunna gå har jag varit tvungen att tejpa min högra stortå. Inte med vanlig genomskinlig tejp utan med någon slags plåstertejp. På grund av detta så verkar blodtillförseln sluta fungera i hela foten för den är väldigt, väldigt kall. Man skulle kunna kalla det en tåskadas Moment 22 - jag fryser extremt mycket on foten, men jag kan inte ta bort tejpen för då kan jag inte gå.

En bra lösning skulle vara att snabbt och smärtfritt glida ner i ett par raggsockor, måttbeställda av min gamla raggsocksskräddare farmor. På så vis hade jag kunnat värma min fot samtidigt som jag har kvar tejpen som gör att jag kan gå nu när jag inte kan knäcka till tån och bli av med mina bekymmer. Men man hamnar snabbt i plugga-i-utlandets Moment 22 - jag fryser väldigt mycket om min högerfot och är desperat efter ett par måttbeställda raggsockor, men alla raggsockor i min ägo befinner sig i Sverige. Tyvärr har England ungefär lika bra koll på raggsockor som de har på räggers (varmkorv) - de ser ut att vara kvalitativa, vältillverkade och fyller de flesta behov, men de är egentligen gjorda av något grått, sunkigt material med luft som huvudingridiens...




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0