En fluga!




Nej men fy fan vad otaggad jag blev på sommar nu. Precis nu. Ligger här i sängen och ska sova, och så surrar en fluga förbi. Och jag upptäcker plötsligt vilket jävla elände det är med sommar. Flugor, mygg, knott, fästingar, getingar, humlor och så vidare, alltid ska de ju hänga i mitt rum.

Och det känns inte alls bra när dem gör det. Framförallt inte på natten. Jag blir väldigt orolig och känner mig illa till mods. Man vill ju inte vakna av att en fluga kryper upp i näsan direkt. Och jag gillar inte direkt att veta om att jag kommer bli myggbiten på en ovalfri plats på kroppen. Ligger ju här i jalingar liksom, och med 190+ cm finns det då ganska mycket yta för eländet att bita till på.

Så istället så tar man ju till alla trix som finns i boken, sådär som man gör i sådana här makabra situationer. Man släcker lamporna, öppnar dörren till rummet och tänder en lampa i hallen istället. Tanken är att det lilla fjäderfäet ska följa ljuset och omedvetet ledas ut ur rummet medan jag sedan, snabbt som ögat, släcker lampan i hallen, springe in i rummet och stänger dörren.

Sen lägger man sig för att sova, men bara minuter senare surrar det till vid örat igen. Hur fan kommer dem tillbaka in? Många kanske skulle tippa att de aldrig flyger ut, eller att det finns en till av dess slag som suttit och kurat bakom en blomkruka och nu är beredd att ställa till med fanskap. Men jag tror att nyckelhålet har en alldeles för underskattad roll i det hela. Känns det inte jävligt logiskt att flugor flyger in genom nyckelhålet? Det borde ju vara som deras alldeles egna lilla ingång. Deras gloryhole.

När jag var liten tejpade jag för nyckelhålet på dörren till mitt rum. På båda sidor. Sedan kom det in flugor och myggor i alla fall, så då började jag fundera på hur fan de kom igenom tejpen...




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0