He's back!




Sådär då gott folk! Då har jag haft min välbehövliga blogg-semester i två veckor, så nu är det dags att kicka igång saker och ting igen. Jag tänkte att vi mjukisstartar med en genomgång av vad jag haft för mig sedan vi hördes senast. Häng med!

Torsdagen den 3:e juni flög jag hem. Jag var aspackad och astaggad, så jag var på flygplatsen alldeles på tok för tidigt. Så jag köpte en macka och slog mig ner på en stol. Sedan klev jag på ett halvtomt plan. Jag hade kunnat ligga ner på min rad, men valde att låta bli. När det var dags att åka såg det ut såhär:


Kanske inte det man vill se från flygplansfönstret...


Men lite eld i baken har ingen dött av så hem kom jag! 20.30 landade jag. På Arlanda ville de att man skulle stå bakom en kissgul linje när man väntade på bagaget. Ungefär som om det vore ett tunnelbanetåg så skulle svischa förbi vilken otippad sekund som helst. Men som den rutinerade flygplatsrebell jag är sket jag fullständigt i Arlandas "säkerhetsåtgärder". Har ju hört att tjejer älskar bad boys.


Hemma i Sverige alltså, och snart även hemma i Sköndal. Där möttes jag av detta:


Det kändes lite sisodär...


Men sen sprang man ju på Tennisbollsfrillan och Idol-Danny, och kl 21.30 var vi påväg till Snaps. Tid är pengar och pengar är alkohol.


Dagen efter det lekte jag med min enda finska vän, Seppsson, och Big Mike och massa andra. Vi var på restaurangernas dag (som egentligen är restaurangernas helg) i Kungsträdgården. Där spottade mitt eagle eye en gammal klasskompis från högstadiet. Jag valde att inte gå och hälsa.


Sepp gick hem 21.30. Vi andra gick hem 03.30.


Någon dag senare möttes vi alla av det sorgliga beskedet att Rock-Olga gått och dött.
Enligt min kompis Text-TV var hon "verksam in i det sista" vilket jag tvivlar starkt på. Möjligtvis hade hon på sig en sjukhusrock när hon slocknade men jag är skeptisk till att hon låg och jammade luftgura nånstans i SÖS katakomber ett par sek innan det blev svart.


En annan dag klädde vi ut oss till Let's Dance-gänget och gick till Soap. Men där somnade Idol-Danny precis när han skulle kolla på klockan. Sånt är aldrig kul.


I fredags åkte vi till Söder och kollade på fotboll med Jimpadee och massa folk. Sagge tyckte det var lagom skoj.


Men Tennisbollsfrillan var nöjd!


Min lille gudson Arash visade också upp sig.


I måndags var det dags att börja jobba. Tillbaka på Telias kundtjänst med andra ord. Mitt jobb ligger i Farsta, inte i Kattrumpan.


Det behövdes inte mer än två timmar på Telia innan jag fick medfött hjärtfel
. Igen. Och den här gången är det ännu värre. Något fel måste det ju vara på mig. Kanske måste man göra tester igen? Eller så skiter jag i det. Men det känns ungefär som om nåon tar tag i ens revben och knöglar ihop dem. Hårt. Sen orkar man inte röra sig så mycket. Inte sitta heller. Men vem behöver sitta?

Imorgon ska jag äta Farstamacka. Det ser vi fram emot. Och imorgon skriver jag igen. För nu är jag tillbaka. Kom ihåg det.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0