Glöm det!


   
  
Vi stryker det jag sa nedan.
  
 


Skilsmässa!


  
   
I morgon skills vi åt, mina halsmandlar och jag.
Skäggig och jävlig är jag just nu, precis som man är i en riktig skilsmässa.

Jag kommer inte att sakna dem. En sista gång ska de nu få ge mig smärta som inget annat, men sen... sen... sen jävlar! Aldrig mer ska jag behöva stanna hemma för att jag knappt kan öppna munnen på grund av en fet böld. Aldrig mer ska jag äta penicillin 5 månader i streck. Och aldrig mer ska min hälsa behöva gå ut över någon annan som det har gjort under det senaste halvåret.

För en gångs skull kämns det inte alla tråkigt att bli av med en del av mig själv,
utan det känns ganska skönt. Men det som känns fel är att ligga här i sängen och veta att om ett dygn ligger jag här och har så ont att jag inte ens kan svälja mitt eget saliv. Planerad smärta är en konstig sak.

För att göra saker lite roligare kan vi ha en liten tävling.
Jag tippar att jag kommer gå ner 4 kg under min två veckor långa sjukskrivning, fler bud är välkomna.
 

 


Hardcore!


  
  
Satt och surfade lite förut.
På internet alltså, inte på en surfingbräda. Så gick jag in på kingsizemagazine.se. Där stod det om en ny låt med en hiphop-grupp från USA som man kunde lyssna på. La Coka Nostra heter dem. För er som inte hänger med kan jag avslöja att namnet är lite av en ordlek. La Cosa Nostra är ju den sicilianska maffian. Hårda killar. Coka är ju kokain. Hård drog. Resultat: La Coka Nostra. Hårt namn.
       Och det ser man ju på bilden. Det här är ett gäng gangstrar. Det är ett gäng thögs. Feta guldkedjor och arga miner och hardcore-tecken och kepsar på sne och.. och.. och en borr. En borr? Hur hårt är det? Vad vill han säga med det? 'Akta dig för mig, annars kommer jag och monterar en hylla i pannan på dig!'
       Nu undrar ju i alla fall jag om det är så att han var snickare innan han började rappa. Inte heller så gangsta va? Sälja knark och skjuta folk eller sandpappra en smörkniv och svarva en ljusstake, vad väger tyngst liksom? Men vem vet, han kanske har ett borrljud som signatur. 'Borr, borr', låter det nog i alla låtar. Jag hoppas verkligen att det är en slagborr i så fall. Annars vore det ju töntigt.


  
  



Usch!


  
  
Nu är jag i Sveriges partyhåla nummer 1 - Eskilstuna.
Min mor håller på att flytta så de behöver mina starka kanoner till att bära. Men det var nära att jag inte kom hit. Gick nämligen igenom ett kraftigt trauma på bussen till tåget imorse.
        Jag klev på, precis som jag alltid gör, med höger fot före den vänstra. Sen halade jag fram mitt asballa SL access-kort och satte det mot den lilla lådan. Fick orange lampa till svar. 'What?' tänkte jag då på engelska. Kastade fram kortet igen. Fick röd lampa till svar. Vad betyder det? Måste jag kliva av då? Är jag nekad tillträde till bussen? Tydligen för Vladimir bakom ratten lackade fullständigt. "Vad fan drar du två gånger för? Man drar en gång!", sa han med en barsk bulgarisk brytning. "Vadå, det vart ju inte grönt", svarade jag. "Är du dum i huvudet eller, orange betyder att kortet går ut snart", sa Vladi Vlad då. "Men lugn, jag kanske aldrig har haft ett sånt kort förut. Orange betyder gå, är det logiskt för dig? När man kör bil stannar man för gult men du kanske inte kan trafikregler? Och när jag var liten fick jag lära mig att eld är oranget, och inte fan går man in i eld eller hur?" sa jag.
       För det gör man ju inte. Man går ju inte in i eld. Så jag tycker Vladimir ska förstå min rädsla när lampan på access-lådan säger att det finns eld längre bak på bussen. Nej, han ville hellre slänga av mig. Väldigt taskigt. Lite medkänsla borde man ju få när man är "ny" i stan.
  
  


L.I.P (Live In Peace) M.J!


  
   
Det snackas om att kungen av pop, min gamla idol, Michael Jackson är död.
Men jag känner liksom på mig att det inte stämmer. Det är en liten rökridå bara så att han kan gå under jorden och slippa all hype. Jag tror att han alltid haft en dröm om att bara vara en vanlig person med ett vanligt jobb att gå till, kanske taxichaufför eller skomakare, en vanlig bil i garaget, kanske en Opel eller Seat, och vanlig mat på bordet, kanske Gulaschsoppa eller Tortellini. Och det verkar som om han har hittat sin dröm. För när man minst anade det så dök han upp där som nyhetsankare i SVT24 och rapporterade om sin egen död. He's alive! I knew it!


 
  



Sveriges snyggaste stad!


  
   
Ska vi ta tag i midsommar då.
Nu när det finns lite tid... Mitt under en slags låtsas-Götgatsbacke kom genidraget: Inget att göra på midsommar = roadtrip till Halmstad. Klockan var då ungefär 00.00. Elva timmar senare satt jag, Degen, Dragonizer och Hjälten i en mullrande Audi 80 på väg till västkusten.

Sen tar det stopp.
Du har hört det förr så du kan höra det igen. Det som händer i Halmstad stannar i Halmstad. Men jag kan ge lite ledtrådar - några stödord så du kan skapa dig din egna lilla tankekarta som man gjorde i mellanstadiet när man skulle forska om ett land eller dinosaurier.

Hantverkargatan.
Honung.
60 flaskor Baccardi.
Nudelbögar.
Ljungby.
Moon.
Per Gessle.
Honung.
Rosa skor.
Bjudfest.
Kapten.


Så. Hur känns det? Kommer det fram nåt? Mmm, jag tror nog det. Men jag kan avsluta med några bilder också så blir det nog ännu bättre.

     

        






Grattis på midsommar!


   
  
MIdsommar. Roadtrip. Halmstad. Tylösand.

!




Work work!


  
 
Idag har jag börjat jobba igen.
Är tillbaka på Telia för lite sommarjobb. Som när när man var 15. Fast då hette sommarjobbet Rätt Pris och bestod av en kyldisk i en matbutik. Men jag har ju jobbat på Telia förut så jag vet vad det handlar om. Är till och med fortfarande anställd. När jag kom dit möts jag av det här på mailen:



Jag har missat ett möte med 35 veckor. Kunde ingen sagt till liksom? Det är säkert något viktigt. Inte kul att registrera en sen ankomst på 5880 timmar direkt. Det blir en del att jobba in om vi säger så. Som tur är kunde jag ju snooza i 5 min på den, har de väntat på mig sen i oktober kunde de ju lika gärna vänta i 5 minuter till.





H-o-c-k-e-y Hockey. Hockey! Hockey! Hockey!


  
 
Jag såg någon film om amerikansk fotboll och high school och grejer för någon dag sedan.
Dem är ju så jävla härliga på nåt sätt. Efter algebralektionen dumpar de böckerna i sitt skåp med kodlås som är fullt med bilder på Justin Timberlake och Hulk Hogan, rör sig vidare för att röka på under läktaren till fotbollsplanen och sedan blir det brakfest hos nån festprisse där de dricker öl från en tunna i blåa och röda plastmuggar.
       Men det absolut bästa måste ju vara lagjackorna. De där tjocka jackorna med annan färg på ärmarna, ett stort skolmärke på ryggen och så ett nummer såklart. Numret betyder ju ens identitet. Fast det är tjejerna som har dem på sig, inte spelarna. De smått slampiga Cheerleader-tjejerna bär sin Quarterback eller Wide Receiver's jacka lite lätt på axlarna hela dagen. Det är ett tecken på att hon är hans tjej. Henne rör man inte.
       Vi har ju inget sånt i Sverige. Det är lite tråkigt tycker jag. Hur ska man då veta vem man får och inte får ragga på om man går i gymnasiet? Fast egentligen så fanns det ett sätt som funkar på samma sätt. Hockeymjukisar. I alla fall i Tyresö gymnasium där jag gick. När en tjej gled runt i nån killes hockeymjukisar i TG, då visste man att hon var off limits. Sen om nån kille gick runt med sina egna hockeymjukisar, då visste man att den killen lirade i check-line. Han var bänkad och ingen tjej ville ha honom.
       Jag har ju aldrig spelat hockey så jag har aldrig riktigt "ägt" någon på hockeymjukissätt.
Men ibland när man satt där på bänken och spanade under håltimmen så kände man att det hade inte varit fel med nr 10 på ryggen, ett C på bröstet och några utslagna tänder i munnen.




Comeback!


  
  
Idag var jag och gymmade igen.
Det var första gången sedan december. Tack kära halsmandlar för det! Vilket team vi är ni och jag. Ni vill verkligen mitt bästa och det uppskattar jag. Synd bara att jag har ansökt om skilsmässa och ni måste försöka ragga upp en ny färdigmöblerad etta att hyra i andrahand snart.
         Jag har saknat gymmet, och jag tror att gymmet har saknat mig. Det var lite nostalgitripp att låsa in värdesakerna i ett separat skåp och fejka att vikterna är fjäderlätta trots att man håller på att smått kissa på sig och slita av sig kläderna efteråt i omklädningsrummet och granska sig själv i spegeln fast man låtsas att man inspekterar ett sprillans nytt och outforskat födelsemärke mitt på den högra bicepsen.
         Men jag har faktiskt ett födelsemärke där, så för mig är det lugnt. Sen händer det ju ibland att man kanske har en finne på vänstra bröstmuskeln som man måste kolla om den sprängs om man spänner den. Helt på riktigt.
         Nu efter den här träningsomgången kan det hända att jag får ont i halsen igen. Men som tur är då är att jag har spenderat 750 kr på medicin idag. Jag nog tror att jag skulle kunna hålla en och en halv by i Afrika levande ett bra tag med den mängd medicin jag knaprat senaste halvåret.
        



I'm loving it!


  
 
Om jag i framtiden lämnar Sverige för alltid så finns det en sak jag kommer sakna lite extra.
Det är inte leverpastej, det är inte svensk Lättmjölk, det är inte en stor stark på Snaps och nej det är inte ens Farstamackor. Det handlar ju såklart om text-tv.
         Jag låg och slösurfade på detta teknikens under igår kväll när jag hittade till sidan 323 på SVT. Där hade vi världsrankingen i fotboll. Mycket spännande. Sverige är 31:a. Många intressanta länder kan man hitta på listan. Först 1-10 såklart. Inget konstigt. Danmark, Sverige, Norge, Findland - makes sense med lite nordiska grannländer.
         Men sen... På plats 202 hittar vi Papua Nya Guinea. Så vitt jag vet så är inte de våra grannar. Eller är det så att det finns ett stort svenskintresse för Papua Nya Guinea? I så fall, varför är PNG intressantare än till exempel Tchad? Eller DR Kongo. Det låter ju som en afrikansk rappare med bongotrummor som specialitet. Eller är kanske Papua Nya Guinea i botten på listan? Är de det sista landet som spelar fotboll i världen? Tänk när deras landslag åker på krökarturnering i på Monserrat och så möter de Amerikanska Ljungfru öarna, som ligger på plats 199, på krogen och blir totalt hånade för att de tror att de kan plocka hem en pallplats med lite tur.
         Det absolut sista alternativet är att Guinea nästan låter som Guiness, och att killen som skrivit in nyheten på text-tv hade tagit sig ett par glas för många av den Irländska nationalrätten. Men det är bara spekulationer.


  
 



Magister!




Kul att se att man har inflytande på folk. Jag visste inte ens att braskaminsförsäljare läste "mig".








Salve!


   
  
Jag håller på att försöka försvenska mig lite på mitt svenska sommarlov. Sommarlov var ju trots allt det absolut bästa som fanns när man var liten. Så jag försöker bete mig som man gjorde när man var ungefär 10 år och skolan var slut. Det gör jag genom att äta chokladpudding, dricka mjölk och titta på Tummen MItt i Handen. Det gjorde jag alltid på sommarlovet förut. Förutom att titta på McCauley Culkin-filmer och spela fotboll såklart.



I England har de inte chokladpudding. De jobbar chokladmousse istället. Pudding betyder efterätt av nån konstig anledning. Till exempel: en glasspinne efter maten = pudding; blåbärspaj = pudding; en halvsmält bajskluttliknande Snickers = pudding. Så därför känns chokladpudding som det ultimata svenska.



Jag brukar göra hål i chokladpuddingen. Som en puddinggrotta. När jag var liten var det lite av en dröm. Att kunna  göra en Nils Karlsson Pyssling och säga tjillevippen och bosätta mig i grottan. Sen när jag tröttnat på att äta pysslingmat så kan jag bara sträcka ut handen och plocka ner lite chokladpudding från väggen.



Fast å andra sidan skulle nog det innebära att taket ramlar in så småningom, och jag skulle drunkna i pudding och dö. Fast å tredje sedan, vilket underbart sätt att dö på.
  
  


Rubrik!


   
  
Nu har jag vart i Sverige i några dagar.
Jag tog en liten semester från saker och ting när jag kom hit. Det har varit skönt. Här är lite snabbt vad som hänt senaste dagarna:

Torsdag:
London. Dagen före hemresan. Packat klart. Har x antal timmar att fördriva. Så vad gör man om man har cirka 500 ölburkar i trädgården och lite tid över? Det är ju solklart - a Beeramyd såklart (engelska för ölpyramid, ihopsatt till ett fyndigt ord).

Vi började på baksidan.


Det gick lite sådär.



Så vi fortsatte i vardagsrummet istället.






Fredag:
Går upp kl 6.45. Planet går 13.50. Är på Heathrow kl 9.27. Spenderar tiden med att äta, spana på folk, inse att jag inte orkar köpa ett kilo vingummin eller M&M i Tax Freen för att mitt handbagage redan väger 10 kg, samt titta på hälften av Wall Street. Sen blir det dags att gå till gaten. Och vem står där om inte självaste Fat Joe. Han var fat. Hans entourage också. De flög till Stockholm, i ekonomiklass. några rader framför och bakom mig. Kändes konstigt först att en världsberömd rappare lämnat sitt privatplan i hangaren, men med tanke på att man inte hört nåt från Fat Joe sen man körde 'Lean Back-dansen' på Mera som 18-åring så är jag inte så förvånad en då. Royalties räcker tydligen inte för alltid. Där dog min dröm. Sen kom jag hem till radhuset i Sköndal. Då blev det dags att gå. Ut. Så hem till Schtekfan bar det, följt av en färd till Trädgårn med massa folk. Där dök Ison & Fille upp.



Det visade sig att Fille var lite kortare än mig.




Lördag:
Bakfylla. Huvudvärk. Förstört knä. Torr mun. Upptäcker att TV4:s text-tv är halvt ur funktion, och att Kanal 5 har gjort markanta ändringar på sin - vilket inte uppskattas. Farstamacka. Sol. Bio.

Bilder överflödiga.

Söndag:
Stan med Dr Drake. Nya kläder men dåligt utbud. Kändes som om jag var typ i Sverige och försökte hitta nåt. Sen skulle vi äta lunch. Beställde en Holloumipizza med lök, köttfärs och salami. I kartongen låg en med champinjoner, tomater, paprika och oliver. Sen vart det sol. Det är ganska varmt här har jag märkt.

Ingen ska behöva se champijoner, de är vidriga saker som visst "smakar nåt".

Måndag:
Upp 07.00. Södersjukhuset kl 08.40. Hemskickad kl 11.15. Sen blev det fifa. Jag var grym i början. Fiorentina piskade Lazio så det var rätt löjligt faktiskt. Resten låter vi vara osagt.

Slakten i Florens är barnförbjuden.

Samlat intryck:
Väldigt kul att vara hemma. Jag saknar inte huset jag bott i senaste månaderna. Men. Trodde jag kom hem till ett land där man pratade svenska. Hade fel.







RSS 2.0